I en ledare i DN som du hittar HÄR, finner man att Hanne Kjöller anmärker på statistik som är helt uppåt väggarna. Felet man gör är att man övertolkar ett enkätresultat. De som ställer sina enkätfrågor har alltid sannolikt en tes de driver och utformningen av enkäten kommer du att leda till att personen som besvarar enkäten påverkas till att ge de svar man som eftersöks. Exempel på frågor kan vara:
1. Har du det senaste året velat slå någon fysiskt? (svårt att säga nej va?)
2. Har du under det senaste året varit tillräckligt snäll mot dina syskon? (svårt att säga ja va?)
3. Har du under det senaste året ätit godis som du inte borde ha ätit? (svårt att säga nej va?)
4. Har du under det senaste året levt miljövänligt? (svårt att säga ja va?)
Ovan är exempel på frågor som leder till den en typ av svar. Om man sedan tolkar svaren till t.ex. den sista frågan som att människor inte klarar av att leva miljövänligt så kanske man kan bekräfta sin tes därom men man avslöjar inget väsentligt om oss människor som besvarat enkäten. Här tycks AMV ha gjort exakt detta.
Hanne Kjöller gör dock ett misstag i andra stycket i texten där hon adderar saker som inte behöver vara separerade (disparata inom matematik). För att göra en liknelse. Säg att du har tre saker framför dig som alla börjar på bokstaven S och tre saker som alla används inom matlagning. Hur många saker har du totalt framför dig? Svaret kan vara alltifrån 3 till 6. De ting du har framför dig kan ju faktiskt kunna användas inom matlagning samt börja bokstaven S samtidigt. En person kan ha svarat att den jobbar när den inte borde samt ha för vara att sjukskriva sig när den är sjuk.
[ratings]