En viktig omständighet som avgör ifall medel- eller medianvärde är det bästa spridningsmåttet att beskriva en statistisk datamängd. Generellt kan man säga att utgångspunkten är att medelvärdet är det mest relevanta men det finns en fråga som avgör det. Finns det extremfall som påverkar medelvärdet eller inte? Ifall det finns extremvärden så kan medelvärdet bli irrelevant. I tabellen ovan anges medellivslängd för olika arter som människan i olika historiska epoker. Att medellivslängden blir sånlåg beror sannolikt på extrem hög barnadödlighet. Många barn, ca hälften, dog innan de fyllt fyra år. Många dog också i samband med förlossningen. Människans huvud är för stort för att enkelt kunna passera genom kvinnans bäckenben vid födsel och därför föds barnet tidigare än vad som hade varit lämpligt. Ut kommer ett litet barn som är outvecklat och alltför utsatt för att vara livskraftigt. Människans stora hjärna är alltså orsaken till hög barnadödlighet. Dels för att förlossningen är riskfylld. Dels för att barnet föds tidigare vilket medför att barnet riskerar att dö på grund av att immunförsvaret inte är tillräckligt starkt. Som jämförelse med djur som kan gå några timmar efter förlossningen tar det ca ett år innan en nyfödd människa kan gå själv.
Artikelns syfte är att jämföra hur stor del av maximal livslängd som människan i olika epoker har levt, jämfört med olika arter. Det är en intressant fråga med det hade varit lämpligt ifall skribenten valt medianlivslängd istället.
Länk till artikeln online.